Train In Vain

Min mun är ett infekterat jävelskap som inte beter sig. Har svårt för att: prata, skratta, le, äta, dricka. Alla är väldigt nödvändiga. Hade gärna strukit "prata" och bara njutut av att vara tvungen att hålla tyst. Men jag har en redovisning imorgon i skolan, och det kommer inte bli kul. Jag kommer inte att se glad ut, alls. Jag har ONT!!!
Om jag bortser från detta, huvudvärken och tröttheten a la höst, så är det en fin stund. Ligger i sängen och lyssnar på The Clash i rosa klänning och väntar på att Johan ska ringa på dörren. Så resten är ju ganska härligt!


Nu sa det Pling!




.

Björn Skifs, a keeper?

Det var en riktigt bra söndag. Hela sex man starka åkte vi till Borås och ockuperade Stadsparksbadet, och vattenrutschkanan och kallbadet och ångbastun och allt. Badade i tre timmar, åt Marias underbara muffins och åkte sedan tillbaka till Göteborg. Hemma hos Morgan åt vi god mat och kollade på Björn Skifs-filmer (Strul var fantastisk på alla sätt och vis, Drömkåken var också bra), samt hade allsång till Hooked On A Feeling och Michelangelo. Sen sov vi alla gott i våra egna sängar (Maria har fortfarande inte vaknat).



Freden.


.

Because you're mine



Musiktips:

Garland Jeffreys - I Walk The Line


It's really really nice.
Annars lyssnar jag mest på The Clash idag. Också bra!



.


Mmmmango!

Har just förtärt en smoothie gjord på mango, hallon och naturell yoghurt. Sweet jesus vad gott. Behövde en energipåfyllning efter tretimmarsrepet, som gick ganska bra. En trummis som var bakis och en basist med någon slags näringsbrist som båda fick ta i för att tillföra något, de gjorde sitt bästa. Vi tränar hårt inför inspelningshelgen.
Glädjs åt at homosexuella par äntligen får gifta sig i kyrkan.
Imorgon bär det av till Borås med massa folk och det ska äventyrsbadas hela dagen! Det behöver vi alla.



Freden.

.

En skrynklig omtänksam människa

Något som är väldigt mysigt är att gå upp på morgonen och promenera till ett café och äta frukost. Det är livskvalitét på något vis, jag hinner alltid med att bli hungrig och riktigt sugen, och det känns så nyttigt och fräscht. Imorse gjorde jag detta, och vid ett övergångsställe på vägen till caféet stannade jag brevid en man för att vänta på gröna gubben. Mannen var skitig och sliten och rökte det sista på en cigarett. När jag stått en liten stund tog han ett steg i sidled mot mig, och jag undrade vad han tänkte hitta på. Så började han prata med mig, "du få inte gå föjjen de e gjöön gubbe, du måsste vännta!" sa han vänligt men bestämt på riktig göteborgska och talfel. När han sagt det slog ljuset om och han tillade "Nu e de gjöön gubbe, nu kan vi gåå! Pjecis nä ja saa de!". Jag blev helt varm i magen och skrattade lite med honom. Tänkte, this is why I live here.
Efter frukosten gick jag i affärer jag inte tittat i på länge. Designtorget är inspiration, jag njöt av varje sekund och ville ge bort varenda pryl i julklapp till varenda människa jag tycker om. Eller stoppa in allt i mitt hem. På Bagaren & Kocken handlade prylarna också om funktionalitet och design, samma känsla som vid Designtorget. Överallt Rosa Bandet och "rädda jorden"-grejer.
Ikväll kommer Pierre hit, äntligen. Nu ska det kramas.
Och det har inte ens regnat på mig. Hur ska jag inte kunna bli inspirerad av en sådan här dag?





Mina utspridda vänner, jag tänker på er.

.


Some music, perhaps?




Musiktips:

The Clash - Groovy Times

Det är bara så bra.
Svängigt, tjockt och härlig rytm. Fina melodier.




.


Sitting on a cornflake

Det var länge sedan jag fastnade för The Beatles låt "I Am The Walrus". Varje gång jag lyssnar på den hittar jag nya märkliga meningar, och den är fantastiskt rolig att sjunga! "Sitting on a cornflake, waiting for the van to come" eller "Yellow matter custard, dripping from a dead dogs eye" eller "Elementary penguin singing Hari Krishna". Det är helt underbart knasigt! Dessutom utrot, "Oompah oompah stick it up your jumpah". Undrar hur mycket knark det krävdes för att komma på texten. Kanske är det synd, men det är en del av den fascinerande romantiserade rockmyten.

Johan är mystiskt sjuk, så för att få honom att åka med mig till Hisingen mutade jag med frukost på sängen. Han är så klen. Inte helt sjukt, inte helt frisk. Men han åkte med iallafall, och jag hittade äntligen ett par högtalare till min dator! Dom var billiga, snygga och låter nästan helt fantastiskt. Har lyssnat i flera timmar på mängder med bra musik och jag kan inte stänga av. Fast jag är helt slut i huvudet.



Knäckebröd är bra.

.

Prinsen av Peking

Börjar äntligen känna att grupparbetet kommer bli kul. Har sökt till högskolan i vår. Känns för en gångs skull riktigt meningsfullt. Kanske kommer jag bli utbildad till något. Göra något viktigt. Men jag blir nog inte vuxen för det... Hoppas.
Johan sitter och skriver musik. Det är nog nåt bland det mysigaste jag vet.
Markus var trevlig, snäll och sjöng och spelade fint.
Längtar till julen. Då ska vi åka pulka du och jag.




Tillsvidare.


.

Tre album senare.

Har nu suttit vid datorn och designat om bloggen i en och en halv timme ungefär. I bakgrunden The Tough Alliance på Spotify. Som om jag kan sånt! Det kanske jag kan. Uppenbarligen. Jag känner just nu stark samhörighet med Jobjörn och Hugo. I like it.
Åter till bakgrundsmusiken. Har inte lyssnat mycket på Tough Alliance men de har stått på i två timmar nu. Det var som om den elektroniska musiken hjälpte mig att behålla fokus på vad jag gjorde och förstå massor av de tecken som bara var krumelurer när jag först hittade redigerings-kod-fortamerings-grejset. Har efter mina två år med bloggen äntligen upptäckt att det över huvud taget existerar.
Är inte riktigt nöjd med utseendet ändå. Det behövs fler timmar som de gågna.
Det kommer.


Tillsvidare.


.

Bengans, klockan sexton och trettio.

Klockan är 8:16, inser att jag än en gång vaknat av grannen. Inte vilken granne som helst, det är den ena i det läskiga paret, hon med världens äckligaste jävla rökhosta. Varje gång hon hostar låter det som att hon spyr och kvävs och dör. Men det gör hon inte, 5 sekunder senare låter det om möjligt ännu värre. Det är väldigt tråkigt.
Annars är det väldigt fint att bo där jag bor. Rönnbärsträden är tyngda av röda bär, björkarna är gula och den stora lönnen utanför köksfönstret sprider höstens färger på gräset. Allt mot en klarblå himmel och kall, kall luft. Det kanske har sina fördelar att jag missade hösten förra året. Länge sedan jag upplevde det här vackra.
Tisdagskvällarna är väldigt mysiga. Vi lyssnar på massa bra musik och får ibland höra en rolig anektdot från rockens liv.
Bokat resan hem till jul. Vi kom undan billigt allihopa, ska bli fint att ha så mycket sällskap på den långa resan hem.
Johan ska få en ny granne. Hon har inte äcklig rökhosta, hon spelar bara gitarr ibland och lyssnar på Kent.



Idag ska jag pussa och krama på Markus Krunegård. Som jag saknat det.
.

Up On Cripple Creek

Har lekt elektriker. Det gick jättebra och det blev inga stötar och lampan lyser. Har en inget jobb får en vara hemmafru.
Lyssnar på The Band.




.


RSS 2.0