Skapad för stora ting.

Är hemma igen. Mitt andra hem. Eller mitt första hem. Det beror helt på hur man vänder och vrider. Inte det första hemmet jag bott i, men där jag bor för tillfället. Och jag kände verkligen när jag traskade genom Centralstationen hur leendet kom tillbaka. Hem igen, jag drog en suck som illustrerade min sköna känsla av att vara tillbaka.