En alldeles speciell dag
(Hur stavas egentligen Alldeles?)
Jag åkte iväg till Hemse vid ett-tiden ungefär, med ett stort tugnt basfodral och ett lätt gitarrfodral i släptåg. Tog mig in på Kupan och ner i replokalen. Efter ett tag kom vi igång med spelandet, och efter några timmar åkte jag med Johan hem för att lanera en kommande resa. Vi kom inte fram till något speciellt egentligen, förutom att det inte går att åka billigt till Kreta, att det antagligen är kallt i Bulgarien och att jag var ofantligt hungrig. Vi kunde heller inte boka något eftersom Johan inte fick tag i sin chef. Så efter en och en halv timmes sökande beslöt jag mig för att åka hem.
Väl hemma väntade Pillan på mig, vi skulle laga mat och kolla på Melodifestivalen. Det fanns bara en liten, liten hake. Jag hade ingen nyckel till ytterdörren, vilken var väldigt låst. Surt sa räven. Vi åkte hem till en släkting i närheten för att undersöka om de kunde tänkas ha någon nyckel. Najdu.
Efter mycket om och men beslöt vi oss för att vi helt enkelt måste åka till stan för att upphämta mammas nyckel. Observera att vi var jättehungriga båda två. Jag körde och Pillan berättade om irriterande folk på debattsidan på helagotland.se. En stor del av det jobbiga var att jag hade lovat att hämta mina föräldrar i stan senare på kvällen. Så förutom att köra till hemse skulle jag dessutom köra till stan två gånger. På samma dag.
Väl inne i stan anlände vi på Stora Torget för att parkera. En lördagkväll. Fanns några platser kvar, men jag tycktes blind inför dem och uppfattade bara den sista. Som antagligen också var den smalaste. Jag var någon centimeter ifrån de båda bilarna brevid oss ungefär fem gånger. Aj aj. Jag svalde gråten i halsen och kom till slut tillrätta.
Jag hastade in på krogen där mina föräldrar satt med några kompisar och hade det gemytligt, och gick snabbt därifrån när jag fått den åtråvärda nyckeln. Nu hade jag den i min hand, och tänkte inte vänta en sekund med att åka hem och kasta i mig mat!!!
Smärtfritt kom jag ut ifrån parkeringsrutan, men körde vilse i innerstaden. Jag var tillbaka där jag började, på torget, och trodde än en gång att jag skulle avlida av frustrering. Klockan var nu drygt åtta, och varken jag eller Pillan hade ätit sen klockan elva.
Som tur är så känner Pillan mig väldigt bra, och fångade någonstans upp mig. Hon guidade mig ut från murarna och de trånga gatornas fängelse, och vi var ute i friheten igen. Vi kom hem och såg den sista låten på Melodifestivalen, åt mat och kollade på en film. Sen ringde pappa och sa att Johnsons spelade på Effes, så det var bara att åka in igen. Dom skulle ändå hämtas, så varför inte kolla en snabbis på den geniala Tobias gitarrspelande?
Sen var kvällen helt okej. Jag har aldrig kört så mycket bil på en och samma dag. Har räknat ut att den blev ungefär 10 mil. Observera att jag bara haft körkort i en och en halv månad.
