En elegi

Någonstans där bland alla människor så tänkte jag, This is the place to be. Jag tror att det var när han sjöng "...och håll blicken kvar i skyn...", för då tittade jag upp och såg den vackraste julihimlen, och jag hörde stjärnorna ifrån den upplysta scenen.

Elegi. Vilken vacker låt det är. Jag älskar den.
Hela texten är fantastisk. Men det är något med de första verserna i många låtar. Det kan vara så att hjärnan ännu är orörd inför texten, och att jag lyssnar mest uppmärksamt precis i början.


Du ser andra halvan och solen när den sjunker i väst
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blåkalla skuggor häromkring

Vi skulle klara vad som helst
Vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig
Ska jag anförtro åt dig



Tredje gången gillt


Dagens Nemi
 beskriver mitt och Nicoles liv väldigt bra, dom stunderna vi ses och vi inte sover/jobbar om varandra..

Vilken konsert det var. Håkan Hellström och hans fantastiska band. Enormt röj från första till sista sekunden. Golvet gungade, alla skrek och sjöng, och jag visste ett tag inte om det var tårar eller svett som rann nerför halsen.
Det var den tredje konserten med Håkan jag varit på, och den absolut bästa. Intimt, som media sa att det skulle bli.


Aralsjön


Lyssna på det här! Du kommer inte att ångra dig!


Åt samma håll

Tänk att så mycket kan hända på så kort tid. Det är ju märkligt. Hela år kan gå utan att jag gjort något aktivt val som drastiskt förändrar mitt liv, en helomvändning. Och så gör jag det flera gånger på bara ett par veckor helt plötsligt. Jag känner inte riktigt igen mig själv.


I förrgårkväll satte pappa på Lars Winnerbäcks samlingsskiva efter maten. Det var en fin tidig sommarkväll, och vi var utslagna alla fem efter lite mat och vin. "Åt samma håll" dök upp rätt tidigt. Det här är texten som beskriver mitt liv just nu, och "Hon" är min älskade Nicole...

Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

Nästan hela låten beskriver vårat gemensamma liv just nu, men den här delen är viktigast. För vem läser när man lägger upp en hel låttext egentligen?

RSS 2.0