Jag slåss och håller kroppen varm
Brrr vad jag fryser! Har varit ute länge idag. Åkte med Johan och hans föräldrar till Hemse, jag skulle åka hemåt. Stod vid busstationen och väntade, men ingen buss kom. Efter en stund insåg jag att det är röd dag idag, och att bussarna då går som en söndag. Gick och kollade när nästa buss gick; 40 minuter senare. Gick bort till ICA-Hallen och kollade, och sen till ishallen. Småpratade lite med Per och Christina, inte en skymt av Johan i hockeybockey-utstyrsel. Gick till busstationen igen. Väntade en stund. Fick onda aningar och kollade tabellen igen, och mycket riktigt: Bussen går från Klintehamn den tiden jag trodde att bussen skulle gå från Hemse. Det betyder att bussen passerat Hemse för en halvtimme sen. Då ringde jag faktiskt till pappa.
Värsta Emil Jensen-misstaget.
Har för övrigt varit i Stockholm och medverkat vid inspelningen av ett Så ska det låta-program. Peter Settman var fantastiskt snygg och underhållande, bättre än på tv! Och så fick jag ju träffa Nickan en stund också!
Wow, Nobody Girl dök upp på musikspelaren.
Minnen av känslor, ordlöst. Leave me speechless. Never ment to kill anybody. They don't know you, anyway.
Just a nobody girl, with the radar to the scene. Say you follow your heart, well honey, you´re just being lost. Det är jag.
Det är en sån där låt som får mig att känna otroligt starka känslor. Tydliga, men såna som inte går att sätta ord på. Det är frustrerande, men ändå skönt att bara känna. Inte säga något.
Och dessa drömmar som suger ut min energi.
Fuck you, jag älskar dig.
men lillunge...det var väl dumt.
OCh föresten så var jag tjugo meter ifrån dig när du gick till bussen. Men jag var säker på att du såg mig och ropade inte. När jag kom runt hörnet var du borta :(
