Release us

A glass of water longing for the ocean.


Idag har jag träffat Anna, Jobjörn, Johan, Hugo och Malin! Jag har så himla fina kompisar.
Men det är inte så kul att ingen av dem bor i klinte. Det skulle va trevligt att bara kunna gå hem till någon av dem på kvällen, ta en kopp te, kolla på tv. Eller nåt. Tror minsann att det är dags att gå hem till fröken Bauer snart.

Dessutom är det dags att söka jobb, om inte Arbetsförmedlingen ska kasta ut mig. Det skulle i och för sig inte vara hela världen, men dom fungerar bra som drivmotor till jobbsökandet. Tror jag.

Imorgon ska jag hem till Anna!


You die when you're young

Oh this town
Kills you when you're young

Har funnit en ny stjärnröst. Anna Ternheim.

Ja, den här lilla stan tar något ifrån mig. Eller, håller mig tillbaka. Jag vill så gärna slå mig fri.

Ändå är jag så kär. Ett år har gått sen jag sa "Okej då!"
Du fick mig.


Dom kommer kliva på dig igen

Har nu laddat ner massa musik, Anna Ternheim och Håkan Hellström. Insåg att jag var tvungen, mina skånekompisar har satt sina spår.
Det visade sig att det nog blir lite cash ändå, har fått några jobbpass i veckan.
Idag är det körlektion, får se om jag har huvudet med mig. Skulle vara bra. Imorgon ska jag nog till skolan, om det inte blir inställt igen. Jag är lite rädd för hur jag ska reagera på att det inte är som vanligt. Jag är ganska så övertygad om att det inte är det.

Jag är så jäkla konstig. Something's wrong..

Take me out

Så var jag hemma igen, efter en veckas resande i det avlånga landet. Göteborg var inte fel, med spårvagnsåkning bara för sakens skull och Håkan på Liseberg. Jag tror att Göteborgstraktens alla Emo:s var där. Hörde átt det tydligen var 17000 personer där, vilket jag har mycket svårt att tro. Gissade på max 6000 när vi väl stod där och skuttade och ylade. Det var ju för jäkla kul!
Träffade Sara ett par timmar, kul att höra att hon har det bra där uppe.
Efter en del tågresande och släktträffande var det dags för Skånes Djurpark. Inte dåligt, fick träffa en massa fina djur. Björnarna Ingvar och Rutger till exempel. Det finaste var nog Lodjuren. Amanda och hennes morbror fick gå in till vargarna, som födelsedagspresent! Det var djärvt gjort.
Sen åkte vi hem till Amanda och Johan, där jag nu har spenderat dagarna sen i lördags. Har verkligen varit skönt att inte behöva tänka på något hemifrån, bara vara och göra precis vad som faller en in. En massa filmtittande, afrikanskt trumspelande, skol-hälsapåande, nattpratande, grötätande, spelande, tedrickande och gått på massa second-hand. Var också i Malmö några timmar och strosade runt i affärer.
Resan hem igår innehöll inte något särskilt, förutom när Johan såg att man kunde få nachostallrik på båten.
Och jag längtar tillbaka. Vill inte vara hemma.


Man behöver en morot ibland

Lyckades komma ifrån att jobba dygn. Ibland får man väga pengarna mot slitage på kroppen och i hjärnan..

Sitter här igen, med hårfärg i håret. Kommer bli morotsfärgad ungefär. Låter nog lite konstigt, men det blev bra sist. Dessutom har min kära Stockholmare sagt att man behöver en morot ibland, hon går oftast med en i handen.
Herregud, så jag saknar dig.

Hösten har slagit mig

Jag arbetar hårt på att acceptera att hösten har kommit. Det går ganska bra faktiskt. Men ännu vågar jag hoppas på någon mer varm dag, utan råheten. Kanske är det så att jag väntar i onödan.
Går mest och tänker på kommande resan till Göteborg. Det är så skönt att jag har bestämt sig för vart, hur och när jag ska åka. Och vilka jag ska träffa, det är ju hela grejen med resan. Det är inte klokt vad jag längtar efter er! Tänker på er för det mesta faktiskt.

Jag vill ha sällskap inatt.

RSS 2.0